Mazarindagen firas den 13 mars och hyllar ett av de mest klassiska svenska bakverken. Mazarinen består av ett sprött mördegskal fyllt med mandelmassa och toppas med sockerglasyr i vitt eller rosa.
Bakverket bär troligtvis namn efter kardinal Jules Mazarin, egentligen Giulio Mazarini, som föddes i en siciliansk familj och gjorde karriär i Frankrike under 1600-talet. Han tjänstgjorde som Frankrikes försteminister från 1642 fram till sin död 1661 och var en av landets mest inflytelserika politiker under sin tid. Mazarin drev en aktiv utrikespolitik och förhandlade fram westfaliska freden 1648 och pyreneiska freden 1659, båda till Frankrikes fördel. Han grundade också biblioteket Bibliothèque Mazarine i Paris, som öppnades för allmänheten 1643 och fortfarande finns kvar. Kopplingen mellan kardinalen och bakverket är inte dokumenterad, men namnlikheten gör honom till den troligaste förebilden. I Sverige förekommer mazarinen som konditoriprodukt sedan 1800-talet och finns i dag på de flesta bagerier, konditorier och livsmedelsbutiker.
Mandelmassan i fyllningen görs av malda mandlar, socker, smör och ägg. Det är kombinationen av den sega, nötiga fyllningen och det smuliga skalet som ger mazarinen sin karaktär. Kakan bakas vanligtvis som en liten individuell portion men finns också som hel paj i större format.
På mazarindagen lyfter bagerier och konditorier fram kakan extra, och många väljer dagen som tillfälle att baka egna mazariner hemma. Grundreceptet kräver få ingredienser och passar både erfarna och ovana bagare.