Här ser du alla svenska namnsdagar, månad för månad. Hittar du din namnsdag?
Svenska namnsdagar
De svenska namnsdagarna har sitt ursprung i den katolska kyrkan. Namnsdagarna var en lista på fester som firades till minne av martyrer och helgon. Under medeltiden spelade namnsdagarna en begränsad roll i Norden, och inte heller födelsedagar räknades på samma sätt som idag eftersom många inte kände till vilket datum de var födda. Gillen och brödraskaper med helgonnamn brukade fira sin patrons namnsdag som en viktig högtid.
Med reformationen på 1500-talet förändrades namnsdagarnas karaktär i Sverige. Den direkta kopplingen till helgon försvann, men traditionen att fira namnsdagar levde kvar. Almanackan med namnsdagar började tryckas och namnsdagen fick en mer folklig prägel som en del av det svenska årets rytm.
I dag är namnsdagen en tradition utan religiös koppling. En kommitté bestämmer vilka namn som står i almanackan, och listan har gjorts om flera gånger för att spegla hur namnbruket förändras i Sverige. Namn som blivit vanligare kan läggas till, och namn som nästan ingen längre bär kan tas bort.
Almanackan genom åren
År 1901 fick Sverige en ny namnlängd. En kommitté från Svenska Akademien strök omkring 150 av de gamla helgonnamnen, ändrade 28 och lade till 177 nya. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134. Listan hade ett namn per dag och kritiserades för att sakna vanliga namn som Johan och Marie.
År 1972 förlorade Vetenskapsakademien sitt privilegium att ge ut almanackor. Namnlängden var inte längre officiell, och förlagen kunde trycka vilka namn de ville. Flera konkurrerande listor uppstod.
År 1986 kom Esselte med en ny lista under parollen ”1000 namn att fira”. Den hade tre namn per dag, där namnet från 1901 års lista stod först och två nya följde efter. Kritiken blev hård, och 1993 bytte förlaget till en lista med i huvudsak två namn per dag.
År 2001 enades Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen om en gemensam namnlängd. Den gäller fortfarande och innehåller drygt 600 namn, ungefär lika många kvinnonamn som mansnamn. Några dagar står utan namn, bland dem kyndelsmässodagen och allhelgonadagen.
Så firas namnsdagen
Seden kom till Sverige på 1600-talet, först bland borgerskapet i högreståndskretsar. I dag ger man oftast blommor, en liten bukett eller en krukväxt. Choklad, tårta och hembakat är också vanliga namnsdagspresenter.
Den 1 januari står utan namn i almanackan. I stället är dagen en gemensam namnsdag för alla de namn som inte får plats i namnlängden. En tryckt almanacka rymmer bara ett eller två namn per dag, och i Sverige finns omkring 200 000 olika former av förnamn.
Vid sidan av almanackan finns en utökad namnlista med namnformer som språkligt hör ihop med namnen i almanackan. Nelly och Leonore kan till exempel fira namnsdag på Eleonoras och Ellinors dag.