Estrid är den fornnordiska ursprungsformen av Astrid. Namnet är sammansatt av "ás" (gud, med syftning på asarna i den nordiska mytologin) och "fríðr" (skön, vacker), med innebörden "gudomligt skön" eller "gudinnans skönhet". Under vikingatiden och tidig medeltid var Estrid den gängse formen i Skandinavien, innan det med tiden övergick till Astrid, som etablerades som det dominerande namnet under 1800-talets nationalromantiska namnrenässans.
I Sverige är Estrid i dag ett ovanligt men urskiljbart namn, något vanligare bland yngre generationer som söker historiskt förankrade alternativ till det mer frekventa Astrid. Stavningsvarianten Estridh förekommer i äldre texter och runinskrifter.
I svensk historia är Estrid Ericsson den mest kände moderna bäraren. Hon grundade inredningsföretaget Svenskt Tenn i Stockholm 1924, ett företag som under hennes ledning och i samarbete med arkitekten Josef Frank utvecklade en distinkt formgivningsprofil som fortfarande präglar svenska hemmet.
I medeltida nordisk historia är det framförallt två Estrider som lämnat historiska spår. Den ena var gift med den svenske kungen Olof Skötkonung. Den andra, och historiskt mest betydelsefulla, var Estrid Svendsdatter, syster till Knut den store. Den danska kungadynastin som härstammar från hennes söner kallas Estridsätten och regerade Danmark från mitten av 1000-talet och i flera hundra år framåt.
Namnets fornnordiska klang och direkta koppling till vikingatiden gör Estrid till ett namn som bär på ett historiskt djup som de vanligare moderna varianterna inte har på samma tydliga sätt.
