Gisela är ett germanskt namn. Det kommer från fornhögtyskans gisal, som betyder ”gisslan” eller ”löfte”. Ordet syftade på den unga adelsperson som furstar skickade till varandra när de slöt fred. Att bära namnet var ingen skam. Bara mäktiga släkter hade gisslan att erbjuda.
Namnet blev vanligt i den frankiska kungaätten. På 900- och 1000-talen gick det vidare till tyska kejsarinnor och drottningar. Mest känd är Gisela av Bayern. Hon gifte sig med Ungerns kung omkring år 996 och blev landets första drottning. Med sig förde hon tyska riddare och präster till det nya riket.
I Norden finns samma namnled i mansnamnen Gisle och isländska Gísli. Gísla saga Súrssonar är en av de klassiska islänningasagorna. Den handlar om en fredlös man med det namnet. Kvinnoformen Gisela kom hit senare, med tysk påverkan under medeltiden och genom handeln med hansastäderna.
Stavningen skiftar mellan språken. Frankrike har Gisele och Giselle, Italien Gisella, Ungern Gizella. Tyskland, Spanien och Sverige använder Gisela. Baletten Giselle från 1841 spelas fortfarande på europeiska operahus och har spritt den franska formen långt utanför Frankrike. Handlingen bygger på en gammal sägen om svikna kvinnor som dansar om nätterna.
I Tyskland var Gisela ett av de allra vanligaste flicknamnen på 1930- och 1940-talen. Sedan dess har bruket fallit kraftigt, och i dag heter mest kvinnor över 70 år så. I Sverige heter några tusen kvinnor Gisela. De flesta föddes mellan 1940 och 1970. Bland nyfödda flickor dyker namnet upp bara enstaka gånger per år. I Norge och Danmark är det ovanligt.
Namnet syns också på kartan. Giselakai går längs floden Salzach i Salzburg, och järnvägen Giselabahn förbinder Salzburg med Wörgl. Båda är uppkallade efter en habsburgsk ärkehertiginna på 1800-talet. I Ungern kallar sig staden Veszprém fortfarande drottningarnas stad.
