Magnhild är ett fornnordiskt kvinnonamn byggt av två ord: magn, som betyder kraft, och hild, som betyder strid. Namnet betyder alltså ungefär den starka i strid. Slutet hild finns i flera nordiska kvinnonamn, bland dem Hilda, Hildur och Gunhild, och en av valkyriorna i mytologin heter Hild.
Mansnamnet Magnus ser ut att höra ihop med Magnhild men gör det inte. Magnus kommer från latinets magnus, stor. Det kom till Norden när den norske kungen Olav den helige döpte sin son efter Karl den store. Namnen har alltså olika ursprung fast de börjar lika.
Magnhild är vanligast i Norge. Där heter bland andra politikern Magnhild Meltveit Kleppa så. Bjørnstjerne Bjørnson gav ut romanen Magnhild 1877, om en kvinna som lämnar ett olyckligt äktenskap.
I Sverige är Magnhild sällsynt. Namnet syns inte alls i statistiken över nyfödda de senaste årtiondena, och de flesta som bär det föddes under 1900-talets första hälft.
