Nadine

Nadine är ett franskt flicknamn som bygger på det ryska Nadja, en kortform av Nadezjda, som betyder ”hopp”. Den franska ändelsen ”-ine” lades till under 1800-talet och gav den mjuka formen Nadine, som sedan spreds i Frankrike och resten av Europa.

Som franskt namn blev Nadine populärt i Centraleuropa under 1900-talets andra hälft, särskilt i Tyskland och Frankrike, där det under en period hörde till de vanligare flicknamnen. Den franska klangen gjorde namnet omtyckt även utanför de fransktalande länderna.

I Sverige är Nadine ovanligt men förekommer. Det blev vanligare under slutet av 1900-talet, ofta i familjer med tysk, fransk eller internationell bakgrund. I dag bär några hundra svenska kvinnor namnet.

Det ryska Nadezjda hör till tre namn som motsvarar de kristna dygderna tro, hopp och kärlek. I rysk tradition heter de tre helgonsystrarna Vera, Nadezjda och Ljubov, just tro, hopp och kärlek. Nadine bär alltså med sig den gamla betydelsen ”hopp”.

Den kortare formen Nadja är vanligare än Nadine i Norden och finns i Sverige, Finland och de baltiska länderna. Nadia med i används i engelsk- och arabisktalande sammanhang, där det är ett vanligt flicknamn. Alla formerna har samma ryska ursprung och samma innebörd.

I den ortodoxa legenden är de tre systrarna Vera, Nadezjda och Ljubov döttrar till Sofia, vars namn betyder ”vishet”. Tillsammans bär familjen alltså namnen tro, hopp, kärlek och vishet.