Berit

Berit är en nordisk kortform av Birgitta. Birgitta kommer från det iriska namnet Brigid, som är bildat till ett gammalt keltiskt ord för hög och upphöjd.

I Sverige slog namnet igenom tack vare heliga Birgitta. Hon grundade klostret i Vadstena, skrev ner sina uppenbarelser och blev helgon 1391. Efter det blev Birgitta ett av landets vanligaste kvinnonamn, och i vardagen kortades det ner.

Berit var som vanligast i Sverige och Norge på 1930-, 1940- och 1950-talen. Nästan alla svenska kvinnor som heter Berit är födda då. Sedan dess har namnet försvunnit bland nyfödda, och samma sak har hänt med Birgitta och Britt. I Norge är Berit fortfarande vanligt bland äldre.

Brigid var namnet på en irisk gudinna och senare på Brigida av Kildare, ett av Irlands stora helgon. Genom henne kom namnet in i den kristna kalendern och nådde Norden.

Berit, Birgit, Britt och Brita är samma namn i olika former. Berit stavas också Berith, och i Norge finns formen Beret.

Berit Ås är en av de mest kända bärarna i Norden. Hon var professor i socialpsykologi och satte på 1970-talet ord på de fem härskarteknikerna: att osynliggöra, förlöjliga, undanhålla information, dubbelbestraffa och lägga skuld och skam på någon. Orden används i dag på svenska arbetsplatser och i skolor.

Gudinnan Brigid firades vid den keltiska vårfesten imbolc den 1 februari. Kyrkan lade helgonet Brigidas dag på samma datum. På Irland flätar man fortfarande Brigidkors av halm och sätter upp dem i hemmen den dagen. Seden är äldre än kristendomen på ön.