Elda är ett ovanligt namn med flera möjliga bakgrunder. Den vanligaste förklaringen är att det är en italiensk form av Hilda. Hilda bygger på germanskans hild som betyder ”strid”, och namnet tolkas som ”kämpe” eller ”stridsam”. Andra former av samma namn är Ilda och Hilde. Namnet förekommer också i Spanien och Latinamerika.
Hild-ledet finns i många gamla namn: Hildegard, Ragnhild och Gunhild. Namnen var vanliga i hela den germanska världen, från Island till norra Italien. Mest känd i familjen är medeltidens Hildegard av Bingen, nunnan som skrev både musik och läkeböcker. I italienskan blev Hilda till Elda, och där var namnet som vanligast under 1900-talets första hälft.
I Sverige är Elda mycket ovanligt, och bara ett litet antal personer bär det. Både kvinnor och män har namnet, men de flesta bärare är kvinnor. Enstaka flickor har fått det under 2000-talet.
I Norge finns det gamla namnet Eldrid, där ordet eld faktiskt ingår. Eldbjørg är ett annat norskt exempel. För Elda är eldkopplingen däremot bara en ljudlikhet.
