Judit är ett flicknamn med hebreiskt ursprung. Det kommer från Yehudit som betyder ”judinna” eller ”kvinna från Juda”. Namnet är den kvinnliga formen av Juda, ett av Israels tolv stamnamn. En annan tolkning är ”den prisade”.
Mest känd är Judit i Judits bok, en av Bibelns apokryfer, skriven omkring hundra år före vår tideräkning. Boken berättar om en änka som räddar sin belägrade hemstad genom att ta sig in i fiendens läger och hugga huvudet av den assyriske fältherren Holofernes.
Scenen har fascinerat konstnärer i århundraden. Motivet med Judit och svärdet återkommer hos många av konsthistoriens största namn, bland andra Gustav Klimt vars målning ”Judith I” från 1901 hör till hans mest kända verk.
Namnet är ett av Bibelns äldsta kvinnonamn. Redan i Första Moseboken nämns en Judit, hustru till Esau. Under medeltiden fanns namnet i europeiska furstehus, och i tyskan uppstod kortformen Jutta som blev ett eget namn. I England blev Judith vanligt efter reformationen, med smekformerna Judy och Judi.
I Sverige stavas namnet både Judit och Judith. Några tusen svenska kvinnor bär det, och de flesta är födda i början av 1900-talet, då namnet var som vanligast. Under 2010- och 2020-talen har det börjat ges till nyfödda igen, i samma retrovåg som lyft namn som Edit och Alma.
I Ungern hör Judit till de klassiska kvinnonamnen. Den mest kända bäraren är schackspelaren Judit Polgár, som räknas som den bästa kvinnliga schackspelaren genom tiderna. Hon blev stormästare som 15-åring och var då den yngsta i världen någonsin.
