Meliza är en stavningsvariant av Melissa. Namnet kommer från grekiskans melissa, som betyder ”bi”, och hänger ihop med meli, ”honung”. Formen med z följer ett mönster från spanskan och Latinamerika, där z och s låter lika. Samma sak gäller den turkiska stavningen Melisa.
I grekisk myt var Melissa en nymf på Kreta. Hon matade den lille Zeus med honung medan han hölls gömd för sin far. Prästinnorna i Demeters och Artemis kult kallades melisser, alltså bin, och honung hörde till offergåvorna i deras helgedomar. Melissa var också ett vanligt kvinnonamn i antikens Grekland.
Under medeltiden levde namnet vidare i kloster och läkeböcker genom örten citronmeliss, Melissa officinalis. På 1500-talet skrev en italiensk diktare in trollkvinnan Melissa i riddareposet Orlando furioso. Därifrån vandrade namnet vidare in i europeisk litteratur och opera.
Till Norden kom Melissa först på 1970-talet. Genombrottet kom under 1980- och 1990-talen, då namn på a låg i tiden. Toppen nåddes kring 1990, när flera hundra svenska flickor per år fick namnet. I dag heter runt 12 000 kvinnor i Sverige Melissa. Stavningen Meliza är mycket ovanligare och används av några tiotal, ofta i familjer med spansk eller turkisk bakgrund. Norge, Danmark och Finland ser likadana ut, med Melissa som huvudform.
Bin och honung har haft en fast plats även i nordisk vardag. Före sockrets genombrott på 1800-talet var honung det viktigaste sötningsmedlet i svenska hushåll. Biodlingen gav ord som svärm, kupa och bidrottning. Klostren i Vadstena och Alvastra höll bin både för vaxljusen och för honungen.
