Gina började som en italiensk kortform och kan komma från flera längre namn. Regina betyder ”drottning” på latin. Giorgina går tillbaka på grekiskans georgos, ”jordbrukare”. Angelina kommer från angelos, ”budbärare” eller ”ängel”. Även Luigina och Virginia har gett samma smekform. Vilket namn som ligger bakom skiljer sig alltså från familj till familj.
I Italien användes Gina länge bara inom hemmets väggar, som tilltalsnamn på någon som döpts till något längre. Under 1800-talet började formen stå på egna ben och spred sig norrut i Europa. I tyskspråkiga länder tog namnet fart först på 1990-talet, då korta namn på a låg i tiden.
I Norden har Gina en egen historia. Formen kom hit redan på 1800-talet, oftast som kortform av Regina eller Georgina. Henrik Ibsen gav huvudpersonens hustru namnet Gina Ekdal i skådespelet Vildanden från 1884. Pjäsen är en av de mest spelade på nordiska scener, och rollen som Gina räknas till de tacksammaste i Ibsens dramatik.
I Sverige heter ett par tusen kvinnor Gina. Några tiotal familjer om året väljer namnet, och det saknar plats i almanackan. I Norge är namnet något vanligare och har en tydligare förankring. Danmark och Finland ligger på svensk nivå.
Uttalet skiljer sig åt mellan språken. Italienskan säger dji med mjukt g. Tyska och nederländska talare håller kvar ett hårt g. I Tyskland och Nederländerna fick namnet en topp kring år 2000. I Italien knyts Gina fortfarande främst till Regina, och kvinnor i alla åldrar använder formen.
