Hannes är ett smeknamn och självständigt förnamn med rötter i Johannes, ett av de mest spridda namnen i europeisk namnhistoria. Johannes härstammar från det hebreiska Yohanan, sammansatt av "Yah" (Gud) och "hanan" (nådig), med innebörden "Gud är nådig". Hannes är en sydtysk och österrikisk kortform som också etablerats i Skandinavien. Besläktade former inkluderar Hans, Johan, Jan och Hanne.
I Sverige används Hannes som ett mer ovanligt alternativ till de vanligare formerna Johan och Johannes, med vilka det delar ursprung och grundbetydelse. Hannes är vanligare i tyskspråkiga länder som Tyskland, Österrike och Schweiz, men förekommer också i Finland och övriga Norden. Det ger ett lite mer distinkt intryck än de mer frekventa varianterna.
Den mest framstående svenska bäraren av namnet är Hannes Alfvén, fysiker och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Alfvén tilldelades Nobelpriset i fysik 1970 för grundläggande arbete inom plasma- och magnetohydrodynamik. De Alfvénska vågorna, en typ av elektromagnetiska vågor i plasma, bär hans namn och är centrala inom modern rymdfysik och fusionsforskning.
I populärkulturen har Hannes förekommit i svenska filmer och serier, och namnet associeras ofta med en jordnära och nordisk karaktär. I tyska och österrikiska sammanhang är Hannes ett klassiskt namn med lång tradition, vanligt i folksagor och berättelser från det tyska språkområdet.
Namnets uttal varierar något mellan språken: i Sverige och Finland betonas ofta första stavelsen, medan det i södra Tyskland och Österrike kan få en mjukare klang med betoning på andra stavelsen.
