Lilja är det nordiska och svenska växtnamnet för liljan, bildat direkt av det svenska ordet ”lilja”. Växtnamnet härstammar från det latinska ”lilium”, som i sin tur lånades in från det grekiska ”leirion”. Liljan har sedan antiken tillskrivits symbolisk innebörd, framförallt renhet och oskuld i den kristna traditionen och kunglig värdighet i heraldiken.
Som förnamn tillhör Lilja en tradition av växtnamn som fick spridning i Norden under 1800-talets romantik, när naturinspirerade namn fick en bredare acceptans. Blomsternamn som Lilja, Viola och Iris etablerades under den perioden och har funnits i nordiska namnlängder sedan dess.
I Sverige är Lilja ett ovanligt men igenkännbart förnamn med en distinkt skandinavisk form. Det är den nordiska stavningen till skillnad från det engelska Lily, det tyska Lilie och det franska Lys, alla med samma växtliga ursprung. I Finland förekommer Lilja som ett etablerat flicknamn med en något starkare närvaro än i Sverige.
Liljan är ett av de vanligaste heraldiska motiven i europeisk adelstradition. Fleur-de-lis, den stiliserade liljan, har använts som symbol för den franska kungamakten sedan 1100-talet och förekommer i ett stort antal europeiska vapen och flaggor. Den heraldiska kopplingen ger namnets botaniska ursprung en historisk och aristokratisk dimension.
Den engelska varianten Lily har under 2010- och 2020-talen legat högt på namnlistorna i Storbritannien och Irland, och det brittiska intressets spridning har också påverkat den nordiska namngivningen med ett ökat intresse för blomsternamn i Skandinavien.
