Mikke

Mikke är en kortform av Mikael och betyder ”vem är som Gud”.

Som registrerat förnamn är Mikke ovanligt i Sverige och bärs av ett litet antal personer, oftast som tilltalsnamn vid sidan av Mikael. Grundnamnet Mikael var som vanligast bland svenska pojkar under 1960- och 1970-talen, och de flesta som kallas Mikke är födda under den perioden.

Uttrycket kommer från hebreiskan och är en fråga vars svar är underförstått.

Kortformer på -ke och -ko är särskilt vanliga i Finland. Där heter mansnamnet Mikko i sin finska form, och Mikke används som smekform både bland finskspråkiga och bland finlandssvenskar. I Sverige stavas motsvarande smeknamn oftast Micke, och Mikke förekommer främst som en variant av den stavningen. I Danmark och Norge har samma kortform utvecklats till Mikkel, som där är ett eget och etablerat mansnamn. Det används betydligt mer i Danmark än Mikke gör i Sverige.

Mikael bärs i Bibeln av ärkeängeln som leder Guds härskaror mot draken, och det är genom kyrkan som namnet nådde Norden under medeltiden.