Susanne är en fransk sidoform av Susanna, som härstammar från det hebreiska Shoshannah. Det hebreiska grundordet syftar på lilja eller ros, och Susanne delar sin grundbetydelse med en rad andra europeiska namn som Lily och Lilja, fast via ett helt annat kulturellt led.
I den katolska och ortodoxa versionen av Daniels bok finns berättelsen om Susanna. Två äldre män anklagar den dygdiga Susanna falskt för äktenskapsbrott. Den unge Daniel avslöjar lögnerna och räddar henne. Berättelsen var välkänd i medeltida Europa och namnets popularitet ökade i kristna länder under samma period.
I Norden nådde Susanne sin popularitetstopp under 1950-1970-talen. I Sverige är det ett av de klassiska namnen från efterkrigstiden och ett stort antal svenska kvinnor i åldern 40-70 år bär det. De korta formerna Sanna och Sanne förekommer som smeknamn och används ibland som självständiga förnamn.
I dag föder relativt få föräldrar i Sverige barn med namnet Susanne. Det hör till de namn som fortfarande starkast kopplar till en specifik generation, utan att ha fått ny popularitet bland yngre föräldrar.
