Tord är ett fornnordiskt namn, bildat som en sammandragning av längre namn som Torfred och Torvard. Förleden är åskguden Tor, och efterleden betyder fred eller väktare. Namnet betyder alltså ungefär ”den som Tor skyddar”. Sammandragningen skedde tidigt, och redan på vikingatiden fanns namnet på runstenar i Uppland och Södermanland.
Namn med Tor som förled hörde till de allra vanligaste i Norden före kristnandet. Kyrkan såg inte med blida ögon på hedniska gudanamn, men Tor-namnen klarade sig bättre än de flesta och levde vidare genom hela medeltiden. I svenska jordeböcker och tingsprotokoll från 1300- och 1400-talen står Tord bland de vanligaste mansnamnen.
På Island bevarades namnet i formen Thordur, som fortfarande hör till landets vanligare mansnamn. Flera islänningasagor har huvudpersoner med namnet. En av dem är Sagan om Tord Hreda från 1300-talet, som utspelar sig vid Skagafjorden på norra Island.
I Sverige minskade bruket under 1600- och 1700-talen. Kring 1900 kom namnet tillbaka, när fornnordiska namn blev moderna igen. Toppen låg mellan 1930 och 1950, och runt 5 000 svenska män heter Tord i dag. De flesta av dem är födda före 1960, och bland nyfödda pojkar väljer bara enstaka familjer namnet. I Norge används formen mest i Trøndelag, medan Danmark stannade vid Thor.
Namnet lever också i efternamn. Tordsson och Thordsson finns i svenska och norska släktnamn, och på Island bildas Thordarson fortfarande efter faderns förnamn. I svenska medeltidsbrev skrevs namnet ofta Thordh eller Thord, och stavningen med h används än i dag av en del familjer.
