Rose kommer från latinets "rosa", direkt från växtnamnet för rosen. Det latinska ordet lånades troligen in från grekiskans "rhodon", och ursprunget kan vara ännu äldre. Rosen har sedan antiken spelat en stor roll i europeisk kultur, kopplad till kärlek, skönhet och det förgängliga.
Som förnamn är Rose vanligt i engelskspråkiga länder och i Frankrike, och det finns i varianter som Rosa, Rosie, Roos och Roza i hela Europa. I Sverige är Rose ovanligare än Rosa, men det förekommer i namnlängderna och bärs av kvinnor i alla åldrar. Rose används också ofta som mellannamn i brittisk namngivningstradition.
I Skandinavien är Rosa den mer etablerade formen och har funnits längre i namnstatistiken. Rose som eget namn har fått mer fotfäste via brittisk namnkultur, särskilt under 1900-talets slut.
Rosen dyker upp i europeisk litteratur och konst. I H.C. Andersens sagor förekommer den i flera berättelser, och i engelsk romantisk poesi är rosen ett av de vanligaste bilderna hos poeter som William Blake och Robert Burns. Burns dikt "A Red, Red Rose" från 1794 är ett av de mest citerade kärleksdikterna på engelska.
Rose är ett av de mest igenkännbara blomsternamnen i Europa, med en enkel stavning som fungerar i de flesta västerländska språk.
